Gå direkt till innehållet

Republikens president Sauli Niinistös tal vid FN:s 72:a generalförsamling i New York den 20 september 2017 - Republiken Finlands president: Tal

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 20.9.2017

Republikens president Sauli Niinistös tal vid FN:s 72:a generalförsamling i New York den 20 september 2017

(med reservation för ändringar, talet hålls på engelska)

Jag gratulerar Er, herr ordförande, till att Ni blivit vald till ordförande för Förenta nationernas 72:a generalförsamling. Finland stöder till fullo Era sex prioriterade områden och vi uppskattar att Ni har lyft människor i fokus för Ert mandat.

Jag vill framföra mina hjärtliga gratulationer också till Er, generalsekreterare António Guterres. Ert målmedvetna grepp för att förnya Förenta nationerna väcker respekt. Grundpelarna för FN-systemet bör vara öppenhet, ansvarstagande, effektivitet och en jämlik representation av kvinnor och män.

Jag välkomnar också det att ni betonar vikten av att förebygga konflikter. Ett lyckat förebyggande av konflikter sparar liv och ekonomiska resurser.

Finland understöder även framöver fredsförmedling i syfte att lösa konflikter. Framgångsrik fredsförmedling förebygger konflikter och minskar det mänskliga lidandet.

Alla marginaliserade människor ska ges en chans att bli hörda i fredsprocesser. Kvinnor, barn och unga betalar ofta det högsta priset för konflikter, men de skulle också kunna visa vägen ut ur krisen.

Finland har varit med om att grunda ett nordiskt nätverk för kvinnliga fredsförmedlare. Nätverket har som mål att uppnå hållbar fred genom att man på ett betydelsefullt sätt tar med kvinnor i alla skeden av fredsprocessen.

Fredsbevarande insatser och politiska operationer är centrala element i FN:s mandat. Finland har erfarenhet av FN-operationer allt sedan år 1955, och Finland stöder generalsekreteraren i ansatserna för att förnya och effektivisera FN:s fredsbevarande verksamhet.

Till följd av ett löfte från 2015 deltar Finland allt mer i Förenta nationernas polisiära insatser. Finländska poliser deltar i sju FN-operationer, inklusive en grupp i UNMISS-operationen som är specialiserad på arbete mot sexuellt och könsrelaterat våld. Jag är starkt av den åsikten att FN:s fredsbevarare och övrig FN-personal inte ska göra sig skyldiga till missbruk i någon form. I synnerhet för sexuell exploatering och sexuella övergrepp måste vi ha nolltolerans. Generalsekreterarens Circle of Leadership-initiativ är viktigt och välkommet.

* * *

I krig finns det inga vinnare. Trots det fortsätter konflikterna. År 2016 miste 157 000 människor i världen livet i våldsamma sammandrabbningar. För närvarande finns det nästan 68 miljoner flyktingar i världen. Konflikterna i Mellanöstern, Afrika och östra Ukraina är exempel på obeskrivligt mänskligt lidande. Och de är ingalunda de enda kriserna. Det internationella samfundet har inte lyckats upprätthålla fred och säkerhet.

Den allvarliga situationen i Demokratiska folkrepubliken Korea är mycket oroväckande. Det nordkoreanska kärnvapenprogrammet är ett globalt hot mot den globala freden och stabiliteten, och programmet måste fås att upphöra. Förenta nationernas säkerhetsråd har samarbetat med framgång i fråga om Nordkoreas förehavanden. Det är viktigt att bevara denna enighet.

Samtidigt har vi fått bevittna fortsatta provokationer från Nordkorea. Det internationella samfundet kan inte tolerera detta beteende. I egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ger Finland sitt fulla stöd till sanktionerna och vädjar till andra att agera på samma sätt. En lösning kan gå att finna endast genom förhandlingar som den nordkoreanska regeringen deltar i utan villkor.

Kärnvapen är ett allvarligt hot mot mänskligheten. Så länge det finns kärnvapen i världen är risken för en katastrof verklig. Icke-spridningsavtalet för kärnvapen är fortfarande hörnstenen då det gäller att förhindra spridningen av kärnvapen globalt och utgångspunkten för all kärnvapennedrustning.

Finlands ståndpunkt i fråga om kärnvapennedrustning är resultatinriktad och pragmatisk. Det är ytterst viktigt att de länder som förfogar över kärnvapen deltar i förhandlingarna. Jag vädjar till alla kärnvapenstater och länder som innehar dessa vapen att de med det snaraste vidtar konkreta åtgärder för att nedrusta kärnvapen. Det är viktigt att alla parter följer det kärnvapenavtal som gäller Iran. Jag välkomnar också de förhandlingar som Förenta staterna och Ryssland har fört på sistone om den strategiska stabiliteten. Vi hoppas att de leder till att förhandlingarna om vapenkontroll återupptas såväl i Europa som globalt.

* * *

Vi måste fästa större uppmärksamhet även vid andra hot. Jag ger två exempel. För det första är bekämpning av terrorism och våldsamma extremiströrelser vår gemensamma prioritet. I egenskap av en global organisation har Förenta nationerna en utmärkt position för att kämpa mot terrorism. Jag har stora förväntningar på ledarskapet för FN:s nya enhet för bekämpning av terrorism.

För det andra måste vi ta hälsosäkerhet på större allvar. Sjukdomar överskrider väldigt snabbt nationella gränser och syntetisk biologi är ett växande hot. Vi behöver bättre förebyggande åtgärder och ökad nationell beredskap. Vi behöver ett globalt samarbete mellan flera parter. Global Health Security Agenda (GHSA-ohjelma) är ett viktigt samarbetsforum. Finland och Australien leder tillsammans en allians som stöder utvecklingen av beredskapen för hälsosäkerhet. Vi måste agera innan nästa pandemi slår till.

* * *

Vi måste också beakta befolkningstillväxten. Trots att den snabbaste fasen av befolkningstillväxten håller på att avta, växer befolkningen fortfarande på många platser. Detta gäller särskilt vissa länder i Afrika, där befolkningen kan till och med fyrdubblas före utgången av detta århundrade.

En växande befolkning leder oftast till en snabb urbanisering. Städerna erbjuder människorna otaliga möjligheter, och urbaniseringen medför väldigt mycket positiv potential. Om urbaniseringen är fel ledd kan den emellertid också resultera i rotlöshet, utsiktslöshet och till och med radikalisering.

En lösning på detta kunde vara att varje individ får möjlighet att utnyttja sin fulla potential. Ekonomiska möjligheter och mänskliga rättigheter är livsviktiga. Det måste vara möjligt för människor att påverka samhället på ett positivt sätt. För att detta ska vara möjligt måste vi arbeta målmedvetet för att stärka individerna, till exempel genom att ge dem möjlighet till utbildning och tillträde till basservice.

En av de viktigaste tyngdpunkterna i Finlands utrikespolitik är jämställdhet. Som Impact Champion-ambassadör för den globala HeForShe-kampanjen står detta viktiga ämne mig personligen mycket nära. För att säkerställa en hållbar utveckling är det avgörande att alla människor i världen har tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Likaså ska vars och ens rätt till sexuella rättigheter och omfattande sexualupplysning garanteras. 

Jämställdhet, högklassig utbildning och insatser för att genomföra Agenda 2030 hör också till Finlands viktigaste mål när vi kandiderar för att bli medlem av Unescos styrelse.

* * *
Klimatförändringen förenar det norra och södra jordklotet. Med tiden kan ingen av oss undgå dess ödesdigra konsekvenser. Utöver direkta miljökonsekvenser inverkar den på säkerheten och tvingar människor att flytta från sina hemtrakter.

Att Parisavtalet snabbt kan verkställas är nu till och med ännu mer kritiskt än för ett år sedan. Det finns ett klart mål med avtalet: att begränsa den globala uppvärmningen till klart under två grader.

Vi är ännu inte på väg mot det målet. Vi måste effektivisera våra strävanden – tiden är knapp. Övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen och effektivare energiutnyttjande måste ske betydligt snabbare än vad den gör nu. Allas insats behövs.

I den arktiska regionen syns klimatuppvärmningen allra tydligast. Temperaturökningen är dubbelt så snabb i Arktis som i resten av världen. Om vi förlorar Arktis, förlorar vi hela världen. Vi måste hitta effektiva metoder för att bromsa upp uppvärmningen i Arktis.

En metod är att begränsa utsläppen av sot och metan och konsekvenserna av utsläppen för den arktiska regionen. Källorna till sotutsläpp är välkända och tekniska lösningar finns redan. Vi behöver en gemensam vision och målmedvetna steg för att åtgärda problemet.

Dessa utsläpp måste minskas i synnerhet i Arktis. Det behövs dock också globala åtgärder, eftersom en stor del av sotpartiklarna i Arktis kommer någon annanstans ifrån. Jag har en stark tro på att hela mänskligheten kommer att vinna, när vi bekämpar utsläppen. För närvarande är Finland ordförande i Arktiska rådet, och ett av våra viktigaste mål är att bekämpa klimatförändringen.

* * *

I år firar Finland sitt 100-årsjubileum som självständig stat. Temat för vårt jubileumsår är "Tillsammans". Ända sedan vårt land blev självständigt har vi stött och respekterat en regelbaserad internationell ordning.

I en värld som kopplas samman i nätverk kräver främjande av nationella intressen även internationell vilja. Jag har en stark tro på att vi som världssamfund måste ta oss an de globala utmaningarna och hoten tillsammans och inte enbart agera var och en för sig. Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling tillhör oss alla. Endast tillsammans kan vi göra världen till en bättre plats.

Skriv ut
Detta dokument

Uppdaterat 2.10.2017

© Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi