Gå direkt till innehållet

Val av president - Republiken Finlands president: Ställning och uppgifter: Val av president

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek

Val av president

Republikens president utses genom direkt folkval. Presidentval förrättas i regel vart sjätte år.

Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt.

Valbarhet och ämbetsperiod

Republikens president skall vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd.

Presidentkandidater

En presidentkandidat kan ställas upp av ett registrerat parti från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit invald. En kandidat kan också ställas upp av 20 000 röstberättigade personer, som har bildat en valmansförening.

Valförrättning

Presidentvalets första omgång hålls fjärde söndagen i januari. Om någon av kandidaterna då får mera än hälften av de röster som har avgivits (50 % + en röst), är denna kandidat vald till republikens president. I annat fall ordnas den andra valomgången två veckor efter den första. Kandidater är då de två som i den första omgången fick flest röster. Den kandidat som i den andra omgången har fått flest röster är vald till republikens president. Om rösterna har fallit lika avgör lotten. Statsrådet fastställer valresultatet och förrättar vid behov lottning.

Om endast en kandidat har ställts upp blir denna utsedd till republikens president utan val.

Tillträdande av presidentämbetet

Den valda presidenten tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet vid en ceremoni. Då avger presidenten följande högtidliga försäkran inför riksdagen:

Jag N.N., som av Finlands folk har valts till president för republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentämbetet redligt och troget skall följa republikens konstitution och lagar samt efter all min förmåga främja det finska folkets välfärd.

En president som valts genom förtida val tillträder sitt ämbete och avger sin försäkran den tredje dagen efter det att han eller hon konstaterats ha blivit vald. Den valda presidentens ämbetsperiod börjar och företrädarens ämbetsperiod upphör när den högtidliga försäkran har avgivits.

Presidentvalen 1919-1988

Tidigare valsätt

Under åren 1919-1987 valdes republikens president på ett indirekt sätt. Vid allmänna val utsågs först 300 (vid 1982 och 1988 års val 301) elektorer, som sedan valde president utan att vara bundna av dem som var uppställda som presidentkandidater. Lagstiftningen omnämnde inte ens presidentkandidaterna; det fanns inga bestämmelser om dem. Elektorerna valde president 1925, 1931, 1937, 1940, 1943, 1950, 1956, 1962, 1968, 1978, 1982 och 1988.

År 1987 bestämdes om ett nytt valsätt i två omgångar som tillämpades bara vid 1988 års val. I första omgången förrättades direkt folkval bland de kandidater som hade uppställts officiellt, och samtidigt valdes 301 elektorer som skulle välja president i det fall att ingen av kandidaterna fick över hälften av de avgivna rösterna (50 % + en röst) vid det direkta folkvalet. President Koivisto fick inte 1988 över hälften av de avgivna rösterna, varför elektorerna förrättade valet.

Det nuvarande valsättet trädde i kraft 1991 och tillämpades första gången vid 1994 års val. De elektorer som hade valts 1937 utsåg president tre gånger: 1937, 1940 och 1943. Under de exceptionella förhållanden som rådde 1940 och 1943 ansågs det att elektorsval inte gick att ordna.

Avvikande valsituationer

Bild: FörsvarsmaktenSituationen vid valet av president har varit avvikande 1919, 1940, 1943, 1944, 1946, 1973 och 1982.

År 1919 valde riksdagen Finlands första president K. J. Ståhlberg direkt med stöd av ikraftträdelsestadgandet i regeringsformen. År 1944 stiftade riksdagen en undantagslag genom vilken marskalk Mannerheim blev president för en tid av sex år sedan president Risto Ryti hade avgått mitt under sin ämbetsperiod.

Sedan Mannerheim avgått 1946 stiftade riksdagen en undantagslag, genom vilken riksdagen bemyndigades att välja president för den återstående delen av ämbetsperioden (till den 1 mars 1950), och därefter valde den statsminister J. K. Paasikivi till president. Vidare stiftade riksdagen 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år (till den 1 mars 1978).

Valen 1940 och 1943 var avvikande därför att valet förrättades av de elektorer som hade valts 1937. Till följd av president Kyösti Kallios avgång 1940 skedde valet av ny president i förtid det året; det gällde den återstående delen av Kallios ämbetsperiod och inte en hel ämbetsperiod på sex år. Också 1944, 1946 och 1982 års val var förtida, eftersom den sittande presidenten hade avgått under pågående ämbetsperiod.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 29.2.2012

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi